Samvete

Har ett samvete trots trots allt. Jag vet det var lågt det jag gjorde mot min ex make men jag kunde inte tänka klart. Kan inte skylla på något. Jag tänkte inte klart. Var bara så frusterad och så lessen. Men jag kommer aldrig att göra om det så mycket vet jag ialla fall.

Jag kan inte be om ursäkt för det hjälper inte. M är jättearg på mig och det förstår jag.

Jag saknar en man i mitt liv. Saknar någon som kan säga "hej där hjärtat". Någon att hålla i handen vid tv:n. Och för mig så är saknaden så katastrofal.

Min kära lilla ex make

Nu har det börjat på riktigt. Och jag orkar inte med det längre. Han tar död på mig. Han skickar sms med allsköns saker. Säger att han har polisnanm mig och frågar om jag inte fått kallelse än. Då jag skall till förhör. Polisen skall ha tagit fingeravtryck och dyl. Och skall komma och söka igenom mitt hem. Men även mina kompisars hem. För han har fått för sig att de är i maskopi med mig. Han har tappat fotfästet.

men faktum är att jag inte kan leva längre. Kan inte andas och vågar inte se något längre. Jag har satt på mig solglasögonen och slängt hjärtat på tippen. Jag är slut. Mitt ex hatar mig så mycket så jag kan inte förklara det. Han vill se mig 3 fot ner.

Jag hatar mig själv för jag fortfarande älskar honom. Och att jag är så medveten om att han inte älskar mig. Så hur knäpp är jag.

framtiden

Hur skall den bli? Ärligt jag vet inte längre...

Den 6 dec skulle vi varit gifta ett år. Jag kommer ihåg min bröllopsdag. Jag var så stolt över att få bli hans fru. Få stå i min underbara brudkläning och tiara. Min gudomliga brudbukett.

Men se nu hur det blev med det. Bara skit. Jag hatar livet vill verkligen inte andas eller se något mer. Detta har tagit så mycket energi för mig. Men M stora döttrar ni vet inte hur er pappa är. Jag vet att han pratar massa skit om mig för er. Men öppna era ögon.

Jag funderar på att sticka ifrån sverige. Jag klarar inte av att bo här. Kan inte se honom med andra kvinnor. Samt att han bor i drömhuset.

Jag skiter i skulderna jag har. De får rulla på. Jag maganiserar möblerna och packar väskan. Sedan försöker jag ta mig iväg. Ingen kommer ändå att sakna mig.

Jag skiter i mitt liv.

Jag har tappat livsgnistan totalt. Har inget mer att leva för faktiskt. M har visserligen barnen men de har ju sin pappa. Men jag har inget alls som binder mig fast till den lilla skithåla jag bor i. mitt ex har polisanm mig så nu väntar jag på kallesle. Jag lär väl hamna i fängelse för den jävla skiten. men då kanske han blir lycklig.

Jag önskar så emmalnåt att jag aldrig träffat honom än mindre gift mig med honom. Nu får jag ta och acceptera mitt misstag.

Han gav mig ett löfte men han håller väl inte det heller. Inget ovanligt Mr M. Han har aldrig hållt ett löfte till mig. Så varför nu??????????????

Men jag måste vara störd för jag älskar honom än. Men jag vet att han hatar mig så mycket.

Ett litet skratt

Jag och min ex man är inte vänner just nu. Men så blir det väl. Jag gjorde lite dumma saker som han kommer med glädje att skriva i sin blogg om. Mitt ex han bryr sig inte om att skriva vad som helst. Men när jag skrev så blev han så förbannand på svenska.

Han och hans barn bor i huset jag hittade som jag är så förälskad i men jag har inte råd att bo där själv. Det värsta är att han tar inte hand om huset. De är så nonchalanta mot det. Han kan inte ens se till att få bort alla sopor. Han glömmer ställa ut soptunna och sätter in dessa i garaget istället. MMM fräscht.

Han skriver i sin blogg att jag glömt det goda vi hade. Nää har jag absolut inte. Men han slutade älska mig och tog avstånd ifrån mig. Han stöttade inte mig och sa aldrig något uppmuntrande och sa typ att han kör med vattentätta skott. Dvs han kunde vara med andra kvinnor utan att jag fick reda på något. Det gör ont. Jag sökte hans uppmärksamhet men det var inte lönt.

Jag har försökt vara snäll men det räknas inte. För i hans värld är jag den ultimata bitschen. Jag har bara köpt köksbord och hängt upp gardiner och lånat honom pengar. För jag trodde han inte hade några. Men det har han tydligen.

Men iaf så häromdagen satt jag på tåget hem och vem kommer då om inte exet. men han är inte ensam. Han har en kvinna i släptåg. Men han såg mig en hundradels sekund och gick sedan vidare ner i kupen. Men jag log. För kvinnan var äldre såg det ut som. Samt hon var rätt rund och blond och hadet pippilottor. Vilken vuxen kvinna har det? Ärligt jag mös en liten stund. Jag tänkte fy fan M blev jag utbytt mot det där????? Asgarv.

Där ser man!

Var och köpte ett relativt billigt köksbord till min exman. Tänkte jag skulle vara snäll. Vi´ju ändå varit gifta. Nu har jag ingen bil så att få det till huset är ju inte det lättaste. Jag frågade kompisar som sa nää det hjälper inte jag dig med. Hmm ok tack då eller?? Så nu får jag ta bordet på en säckakärra c:a 2 km till huset. Tja jag fixar det. I ren frustation så fixar jag det. Hoppas bara min ex man uppskattar det men det vet man ju inte. Han kan bli så arg och förnärmad. Och då tror jag att jag ger upp.

Mina kompisar eller vad det är pratar inte med mig mer. Förrutom en men jag vet inte om hon menar det eller hon bara är nyfiken på hur mitt liv är. En annan gav mig en utskällning som var relaterad till mitt ex men jag ville ej svara på det och då blev hon stensur. En annan hon bara är. Där ser man vart ens kompisar är!!.

Men vet ni jag skiter i det hela nu. Jag skulle vara vilja packa en väska och sticka iväg utan ett ljud till någon. Hade en resa inbokad men fick ju jobb. Men den visste bara en person om när den skulle ske men den är nu ute ur mitt liv. Lika bra det!!.

Det är jobbigt att vara ensam. Finns ingen att diskutera med, ingen att skratta med, ingen som tårkar tåren. ingen klapp på häcken *L*. Men det viktigaste finns ingen man i mitt liv. Finns en man jag vill få lite av i mitt liv. Men jag tror inte han vill se mig mer.

Varför

Mitt ex frågade mig varför jag inte pratade med honom?

svaret är enkelt. Han kom hem och det första han gjorde var att starta datorn och sitta vid den. Visst han jobbade men inte hela tiden. Jag är inte blåögd. trots allt. *L*.

Så fort jag närmade mig så fick jag en suck som välkommnade så ja du min kära M varför pratade jag inte med dig????? Jag kände mig ensam i vår tvåsamhet. Allt jag ville var att du skulle se mig och inte datorn. Vi har inte sett en enda film ensamna utan datorn har varit med.

Han säger oxså att jag är så svartsjuk. Hmm kalla det vad man vill. Jag var ju arbetslös och gick hemma hela dagarna så det enda jag ville var ju att få lite tid med min då man. Men att hela tiden kämpa för att få den tiden och nästan bortkastad för annat. Det känns.

Så tänk på det M.