Första lådorna

Då var de första lådorna packade och klara- Känns så fel på nåt vis. Jag har ju just flyttat hit.
Till paradiset som mitt ex säger med sarkasm bakom. Det beror ju på hur man ser det. Kan förstå att han ej trivs i "paradiset". Han är ju inflyttad hit. Och vid sin ålder så kan det ta lite längre tid att hitta rätt.

Så inom en månad är jag utflyttad och inflyttad i lägenhet med mina kids och kartonger. Tillbaka på ruta ett. Men med ett brustet hjärta. Kommer att ta tid för mig att komma över. Men sånt e livet.

Frågan är om det finns någon för mig eller jag skall hoppa över det som kallas "kärlek". Känns som det är en stor bluff som månlandningen. Fejkat. Tror jag bara skall vara en människa nu. Men hur är man då? Det finns ju inget som heter normalt. Det är ju upp till personen som säger just normal. Som ordet lagom. samma sak.

Men iaf min lilla älskade M. Du skall veta att jag älskar dig. För varje dag så ser jag dig mer.